Väcker en författare kritikernas, mediernas och läsarnas speciella intresse, så störtar de sig alla över vederbörande som fågelsvärmar över ett litet träd som just spruckit ut med gröna blad, och när svärmen efter en tid lyfter igen är trädet naket. Kalätet. Intet kvar.
Du och jag kommer mötas igen, när vi minst anar det, någon dag någonstans, jag kommer att känna igen ditt ansikte, jag säger inte adjö min vän, för du och jag kommer att mötas igen.