Reidar Nesje

Luften var full av salt och under de tre timmarna vi var där, blev vi sÃ¥ att säga piskade av salt. Det svepte överallt. Salten lade sig sÃ¥ att det sÃ¥g ut som psoriasis när vi reste hem. Det är inte ofta du plÃ¥gar dig själv för att uppleva nÃ¥got sÃ¥dant. (26 nov 2011, möte med stormflod och höga vÃ¥gor vid fyrplatsen)  Lufta var full i salt og i dei tre timane vi var der, vart vi so og seie piska av salt. Det svei over alt. Saltet la seg slik at det sÃ¥g ut som psoriasis dÃ¥ vi reiste heim. Det er ikkje ofte du piner deg sjølv for Ã¥ oppleve noko slikt. (26 nov 2011, under møtet med stormflo og høge bølgjer ved fyrtÃ¥rnet) Västlandet

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Luften var (=varje, varenda, vart) full (=total, drucken, fylld, plakat, alkoholpåverkad, tankad, packad, berusad, onykter, helhet) av (=avbruten, från, bruten) salt och (=et, samt) under (=nedanför, mirakel) de (=dom) tre timmarna vi var (=varje, varenda, vart) där, blev vi så (=odla, plantera) att säga (=meddela, berätta, tala, framföra, yttra) piskade av (=avbruten, från, bruten) salt. Det svepte överallt. Salten lade sig så (=odla, plantera) att det såg ut som (=såsom) psoriasis när vi reste hem. (=bo, bostad, hushåll, boning) Det är (=befinner sig, vara) inte (=ej, icke) ofta (=vanligtvis) du (=ni) plågar dig (=dej) själv (=ensam, allena, personligen) för (=ty, förut, stäv) att uppleva (=känna, erfara, vara med om) något sådant.

---

Översatt till rövarsprÃ¥ket:  Lolufoftotenon vovaror fofulollol avov sosaloltot ocochoh unondoderor dode totrore totimommomarornona vovi vovaror dodäror, boblolevov vovi sosÃ¥ atottot sosägoga popisoskokadode avov sosaloltot. Dodetot sosvovepoptote övoveroralolloltot. Sosaloltotenon loladode sosigog sosÃ¥ atottot dodetot sosÃ¥gog utot sosomom popsosororiasosisos nonäror vovi roresostote hohemom. Dodetot äror inontote ofoftota dodu poplolÃ¥gogaror dodigog sosjojälolvov foföror atottot upoppoplolevova nonÃ¥gogotot sosÃ¥dodanontot. (26 nov 2011, möte med stormflod och höga vÃ¥gor vid fyrplatsen)

Baklänges:  Tnadås togån avelppu tta röf vläjs gid ragålp ud atfo etni rä teD .meh etser iv rän sisairosp mos tu gås ted tta ås gis edal netlaS .tllarevö etpevs teD .tlas va edaksip agäs tta ås iv velb ,räd rav iv anrammit ert ed rednu hco tlas va lluf rav netfuL. (26 nov 2011, möte med stormflod och höga vÃ¥gor vid fyrplatsen)

SMS-svenska:

luft1 var full av salt & unDr D 3 timmarna vi var dR,blev vi så att säga piskaD av salt.Dt sVpT övRallt.salt1 laD sig så att Dt såg ut som psoriasis nR vi rST hM.Dt R inT ofta du plågar dig själv för att uppleva något sådant. (26 nov 2011, möte med stormflod och höga vågor vid fyrplatsen)

---

Liknande ordspråk:

Det allmänna rådet är att begränsa intaget av salt och salt mat, inklusive bearbetad mat – och undvika att använda salt när ni tillagar barnmat. (3 aug 2011, i en artikel om saltinnehåll i mat för spädbarn och småbarn, publicerad av NRK.no.)

Det generelle rådet er å begrense inntaket av salt og saltet mat, inkludert bearbeidet mat – og unngå å bruke salt når dere lager barnematen. (3 aug 2011, i en artikkel om saltinnhold i mat for spedbarn og småbarn, publisert av NRK.no.)

Märkningen visar innehåll av «dåligt salt», som är natriumhaltigt koksalt, och «bra salt» som är kalk, kalcium, kalium och magnesiumhaltigt salt, de naturliga salterna. (24 feb 2012, citat givet till NRK.se)

Merkingen viser innhold av «dårlig salt», som er natriumholdig koksalt, og «bra salt» som er kalk, kalsium, kalium og magnesiumholdig salt, de naturlige saltene. (24 feb 2012, sitat gitt til NRK.no)

Det tar två veckor. I början av en värmebölja mår vi oftast sämre, för den svett vi svettas ut är för salt. I varmare länder har människor ställt om sig, så de inte gör sig av med lika mycket salt. Det är binjurarna som ställer om salt- och vätskebalansen. (19 jul 2018, när hon förklarar hur kroppen vänjer sig vid värme)

Folk är medvetna om att inte äta för mycket salt, men eftersom det finns salt i så många livsmedel är det svårt för konsumenten att ha kontroll på hur mycket salt de faktiskt får i sig. (29 maj 2017, i artikeln om saltförbrukningen i Norge)

Folk er bevisst på ikke å spise for mye salt, men siden det finnes salt i så mange matvarer er det vanskelig for forbrukeren å ha kontroll på hvor mye salt de faktisk får i seg. (29 maj 2017, i artikkelen om saltforbruket i Norge)

Du får i dig cirka 300 gånger mer salt i form av natrium genom att dricka de som innehåller mest salt jämfört med de fem som innehåller minst salt. (6 feb 2013, efter att Niva genomfört en saltanalys av tio olika flaskvatten med koldioxid)

Du får i deg er cirka 300 ganger mer salt i form av natrium ved å drikke de som inneholder mest salt kontra de fem som inneholder minst salt. (6 feb 2013, etter at Niva utførte en saltanalyse av ti ulike flaskevann med kullsyre)

Barnslighet är både skattebefriat och gratis!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!