Svend Aakhus

När man blir rädd, utlöser det en nervös och hormonell reaktion i kroppen, där det bland annat sprutas ut adrenalin. Adrenalin har många effekter: Hjärtat slår fortare, huden blir kall och blodkärlen drar ihop sig. Poängen är att vi ska bli bättre rustade att springa fort och klara oss i kamp. Det är en överlevnadsmekanism från den gång vi måste slåss för att överleva. Den samma reaktionen sker hos djur. (14 mar 2007, nyhetsartikel om hjärtrytm och rädsla)  Når man blir redd, utløser det en nervøs og hormonell reaksjon i kroppen, der det blant annet sprøytes ut adrenalin. Adrenalinet har mange effekter: Hjertet slår fortere, huden blir kald og blodårene trekker seg sammen. Poenget er at vi skal bli bedre rustet til å løpe fort og klare oss i kamp. Det er en overlevning fra den gang vi måtte slåss for å overleve. Den samme reaksjonen skjer hos dyr. (14 mar 2007, nyhetsartikkel om hjerterytme og frykt) Användbara råd och tips

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

När man (=idiot, kille, karl) blir rädd, (=uppskrämd, ängslig, förskräckt, klenmodig, skräckslagen, skraj, mesig, skrajsen, skärrad, harig) utlöser det en (=någon) nervös (=stirrig, ängslig, nervig, orolig) och (=et, samt) hormonell reaktion (=respons, gensvar) i kroppen, där det bland annat sprutas ut adrenalin. Adrenalin har många (=flera, mycket, massa, flertal, massor) effekter: Hjärtat slår fortare, huden blir kall (=frostig, sval, avvisande, likgiltig, lockton, kylslagen, känslolös, okänslig, hjärtlös, kylig, mission) och (=et, samt) blodkärlen drar ihop (=tillsammans) sig. Poängen är (=befinner sig, vara) att vi ska (=skall) bli (=bliva) bättre rustade att springa (=jogga, gitta, ränna, kila, rusa, löpa, kuta, lubba) fort (=snabbgående, hastigt, rapp, fästning, raskt, rask, hastig, borg, kvickt, snabbt, snabb) och (=et, samt) klara (=uträtta, passera, given, hantera, fullgöra, lyckas, tydliga, greja, förmå, färdiga) oss i kamp. (=duell, dust, fajt, strida, tävling, kraftmätning, batalj, slagsmål, strid) Det är (=befinner sig, vara) en (=någon) överlevnadsmekanism från (=av) den gång (=väg, passage) vi måste (=plikt, tvungen) slåss (=klå, kämpa, fajt, handgemäng, strida, bråka, fajtas, fightas) för (=ty, förut, stäv) att överleva. Den samma (=likadan, likadana, dito) reaktionen sker hos djur. (=människa, kreatur)

---

Översatt till rövarspråket:  Nonäror momanon bobloliror rorädoddod, utotlolösoseror dodetot enon nonerorvovösos ocochoh hohorormomononelollol roreakoktotionon i kokroropoppopenon, dodäror dodetot boblolanondod anonnonatot sospoprorutotasos utot adodrorenonalolinon. Adodrorenonalolinon hoharor momånongoga efoffofekoktoteror: Hohjojärortotatot soslolåror foforortotarore, hohudodenon bobloliror kokalollol ocochoh boblolododkokärorlolenon dodroraror ihohopop sosigog. Popoänongogenon äror atottot vovi soskoka bobloli bobätottotrore rorusostotadode atottot sospoprorinongoga foforortot ocochoh koklolarora osossos i kokamompop. Dodetot äror enon övoverorlolevovnonadodsosmomekokanonisosmom fofrorånon dodenon gogånongog vovi momåsostote soslolåsossos foföror atottot övoverorlolevova. Dodenon sosamommoma roreakoktotiononenon soskokeror hohosos dodjojuror. (14 mar 2007, nyhetsartikel om hjärtrytm och rädsla)

Baklänges:  Rujd soh reks nenoitkaer ammas neD .avelrevö tta röf ssåls etsåm iv gnåg ned nårf msinakemsdanvelrevö ne rä teD .pmak i sso aralk hco trof agnirps tta edatsur erttäb ilb aks iv tta rä negnäoP .gis pohi rard nelräkdolb hco llak rilb neduh ,eratrof råls taträjH :retkeffe agnåm rah nilanerdA .nilanerda tu saturps tanna dnalb ted räd ,neppork i noitkaer llenomroh hco sövren ne ted resöltu ,ddär rilb nam räN. (14 mar 2007, nyhetsartikel om hjärtrytm och rädsla)

SMS-svenska:

nR man blir rädd,utlöCr Dt 1 nRvös & hormonL reak10n i kropp1,dR Dt bland annat sprutas ut adr1alin.adr1alin har många FektR:hjRtat slår fortare,hud1 blir kall & blodkRl1 drar ihop sig.poNg1 R att vi ska bli bät3 rustaD att springa fort & klara oss i kamp.Dt R 1 övRlevnadsmekanism från d1 gång vi måsT slåss för att övRleva.d1 samma reak10n1 skR hos djur. (14 mar 2007, nyhetsartikel om hjärtrytm och rädsla)

---

Liknande ordspråk:

Kroppen är på högvarv och släpper ifrån sig stresshormoner som kortisol och adrenalin. De flyter runt i blodkärlen. Vi upplever att hjärtat slår snabbare, blodtrycket ökar och vi känner spänningen i kroppen. (9 nov 2015, under nedgångsdramat)

Kroppen er på høygir og slipper fra seg stresshormoner som kortisol og adrenalin. De flyter rundt i blodårene. Vi opplever at hjertet slår fortere, blodtrykket øker og vi kjenner spenningen i kroppen. (9 nov 2015, under nedrykksdramaet)

Man börjar andas lite snabbare och häftigare. Vissa kan till och med uppleva hyperventilering från början. Det finns stresshormoner som bidrar till att hjärtat slår lite snabbare, blodtrycket ökar lite grann och särskilt blodkärlen ut till huden drar ihop sig för att minska värmeförluster och hålla blodet centrerat i kroppen. (15 jan 2024, förklaring av kroppens reaktion på vinterbadande baserat på upplevelser inom forskningen.)

Det går bra så länge jag jobbar och inte tänker på det, men så fort jag har en paus, känner jag stresset. Jag blir nervös och känner att adrenalin pumpas i kroppen. (30 jan 2022, när han pratar om sin rädsla för sprutor innan han ska vaccineras)

Det går greit så lenge jeg jobber og ikke tenker på det, men straks jeg har en pause, kjenner jeg på stresset. Jeg blir nervøs og kjenner adrenalinet pumper i kroppen. (30 jan 2022, mens han snakker om sin frykt for sprøyter før han skal vaksineres)

Du blir rädd, arg och får adrenalin. Jag tänkte bara att örnen ska bort från gården så fort som möjligt. (9 sep 2024, under anfallet på Oline)

Du blir redd, sint og får adrenalin. Eg tenkte berre at ørnen skal vekk frå gardsplassen så fort som mogleg. (9 sep 2024, under angrepet på Oline)

Den vanligaste reaktionen är att man rodnar, alltså att man blir röd i huden eftersom blodkärlen i huden vidgas. Men eftersom blodkärlen vidgas kan man också få lågt blodtryck och faktiskt svimma. (30 dec 2016, när människor tar vitamin B3)

Den vanligste reaksjonen er at man rødmer, altså at man blir rød i huden fordi blodårene i huden utvider seg. Men fordi blodårene utvider seg kan man også få lavt blodtrykk og faktisk besvime. (30 dec 2016, når folk tar vitamin B3)

Det är julafton om 76 dagar!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!