Trine Kvidal-Røvik

Några säger att de möter motstånd i familjen när de vill identifiera sig med det kveniska. Att ha det kveniska som en uttalad del av sin identitet utmanar något i familjen eftersom det innebär att även familjen identifieras med det. Och det är inte lika lätt för alla, vissa skulle då säga att vi inte är kveniska, vi är norska, eller norskfinska, eller finska. Det kommer fram många spänningar i en familj när man börjar önska att vara något uttalat eller explicit. (16 maj 2019, i samband med forskningsprojektet IMMKvin)  Noen forteller at de møter motstand i familien når de ønsker å identifisere seg med det kvenske. Å ha det kvenske som en uttalt del av sin identitet utfordrer noe i familien fordi det betyr at også familien blir identifisert med det. Og det er ikke like lett for alle, noen vil da si at vi er ikke er kvensk, vi er norsk, eller norskfinsk, eller finsk. Det kommer fram mange spenninger i en familie når man begynner å ønske å være noe uttalt eller eksplisitt.". (16 maj 2019, i forbindelse med forskningsprosjektet IMMKven) Kvensk

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Några säger att de (=dom) möter motstånd (=antagonism, barriär, mothugg, resistans, opposition, ovilja, resistens) i familjen när de (=dom) vill identifiera sig med (=tillsammans) det kveniska. Att ha (=äga) det kveniska som (=såsom) en (=någon) uttalad (=markant) del (=bit, segment, pusselbit) av (=avbruten, från, bruten) sin identitet utmanar något i familjen eftersom (=därför att) det innebär att även (=också) familjen identifieras med (=tillsammans) det. Och (=et, samt) det är (=befinner sig, vara) inte (=ej, icke) lika (=enhetlig, oförändrad, likadant, jämbördig, likadan, synonym, jämställd) lätt (=flyktig, inte svår, simpel, luftig, okomplicerad, lindrig, enkel, enkelt) för (=ty, förut, stäv) alla, (=varje, samtliga) vissa skulle då (=emedan, förr) säga (=meddela, berätta, tala, framföra, yttra) att vi inte (=ej, icke) är (=befinner sig, vara) kveniska, vi är (=befinner sig, vara) norska, eller (=alternativt) norskfinska, eller (=alternativt) finska. Det kommer fram många (=flera, mycket, massa, flertal, massor) spänningar i en (=någon) familj (=ätt) när man (=idiot, kille, karl) börjar önska (=efterlängta) att vara (=finnas till, befinna sig, finnas, produkt, är) något uttalat eller (=alternativt) explicit. (=tydligt, tydlig)

---

Översatt till rövarspråket:  Nonågogrora sosägogeror atottot dode momötoteror momototsostotånondod i fofamomiloljojenon nonäror dode vovilollol idodenontotifofierora sosigog momedod dodetot kokvovenonisoskoka. Atottot hoha dodetot kokvovenonisoskoka sosomom enon utottotaloladod dodelol avov sosinon idodenontotitotetot utotmomanonaror nonågogotot i fofamomiloljojenon efoftoterorsosomom dodetot inonnonebobäror atottot ävovenon fofamomiloljojenon idodenontotifofierorasos momedod dodetot. Ocochoh dodetot äror inontote lolikoka lolätottot foföror alollola, vovisossosa soskokulollole dodå sosägoga atottot vovi inontote äror kokvovenonisoskoka, vovi äror nonororsoskoka, elolloleror nonororsoskokfofinonsoskoka, elolloleror fofinonsoskoka. Dodetot kokomommomeror fofroramom momånongoga sospopänonnoninongogaror i enon fofamomiloljoj nonäror momanon bobörorjojaror önonsoskoka atottot vovarora nonågogotot utottotalolatot elolloleror exoxpoplolicocitot. (16 maj 2019, i samband med forskningsprojektet IMMKvin)

Baklänges:  Ticilpxe relle talattu togån arav tta aksnö rajröb nam rän jlimaf ne i ragninnäps agnåm marf remmok teD .aksnif relle ,aksnifksron relle ,aksron rä iv ,aksinevk rä etni iv tta agäs åd elluks assiv ,alla röf ttäl akil etni rä ted hcO .ted dem sareifitnedi nejlimaf nevä tta räbenni ted mosretfe nejlimaf i togån ranamtu tetitnedi nis va led dalattu ne mos aksinevk ted ah ttA .aksinevk ted dem gis areifitnedi lliv ed rän nejlimaf i dnåtstom retöm ed tta regäs argåN. (16 maj 2019, i samband med forskningsprojektet IMMKvin)

SMS-svenska:

några säGr att D mötR motstånd i familj1 nR D vill id1tifiRa sig med Dt kv1iska.att ha Dt kv1iska som 1 uttalad Dl av sin id1tiTt utmanar något i familj1 FtRsom Dt innebR att äv1 familj1 id1tifiRas med Dt.& Dt R inT lika lätt för alla,vissa sQlle då säga att vi inT R kv1iska,vi R norska,LR norskfinska,LR finska.Dt kommR fram många spNningar i 1 familj nR man börjar önska att vara något uttalat LR Xplicit. (16 maj 2019, i samband med forskningsprojektet IMMKvin)

---

Liknande ordspråk:

Kunskaper i kveniska är en förutsättning för att kunna välja kveniska i lärarutbildningen. Antingen måste man ha tagit kveniska i gymnasiet eller avslutat grundkurs i kveniska vid universitetet. Eleverna i gymnasiet har genomgående högre timantal än andra när de har genomfört kveniska som ämne där. Detta kan ge konsekvenser för andra betyg. (14 aug 2019, i ett uttalande om karaktärskrav och arbetsmängd för studenter med kvenska kompetenser.)

Forkunnskaper i kvensk er en forutsetning for å kunne velge kvensk i lærerutdanning. Enten må man ha tatt kvensk i videregående eller fullført grunnkurs i kvensk på universitetet. Elevene i videregående har gjennomgående høyere timeantall enn andre når de har gjennomført kvenskfag der. Dette kan gi konsekvenser for andre karakterer. (14 aug 2019, i en uttalelse om karakterkrav og arbeidsmengde for studenter med kvensk kompetanse.)

Ja! Jag är stolt över att vara kven och över att ha kveniska rötter. I yrkeslivet har jag bara haft fördelar av det, eftersom det har varit mycket kontakt med finska vägmyndigheter. Även om vi pratade engelska eftersom jag inte kan finska eller kvenska, bidrog min kveniska bakgrund ändå till större förståelse, berättar Torbjørn Svane Naimak som nyligen började använda mellannamnet. (5 apr 2019, nyligen, i pensionärstillvaro)

Ja! Jeg er stolt av å være kven og over å ha kvenske røtter. I yrkeslivet har jeg bare hatt fordeler av det, siden det har vært mye kontakt med finske veimyndigheter. Selv om vi snakket engelsk fordi jeg ikke kan finsk eller kvensk, bidro min kvenske bakgrunn likevel til større forståelse, forteller Torbjørn Svane Naimak som nylig tok mellomnavnet i bruk. (5 apr 2019, nylig, i pensjonisttilværelse)

På skolan märker vi att fler och fler väljer kveniska. Det var en dödperiod för tio år sedan då många inte valde det, men nu i vår har vi 130 språkstuderande som har finska, samiska eller kveniska som första- eller andraspråk. (9 apr 2018, under isfisketuren i Porsanger)

På skolen merker vi at flere og flere velger kvensk. Det var en dødperiode for ti år siden der mange ikke valgte det, men nå i vår har vi 130 språkelever som har finsk, samisk eller kvensk som første- eller andrespråk. (9 apr 2018, under isfisketuren i Porsanger)

Här kan människor träffas och prata språket. Vi pratar kveniska, finska och norska med varandra. De som inte kan kveniska lär sig också en del språk här. Och de som kommer från Finland lär sig norska ord. (13 jun 2018, under Kvensk musikktreff)

Her kan folk møtes og snakke språket. Vi snakker kvensk, finsk og norsk om hverandre. De som ikke kan kvensk, lærer også en del språk her. Og de som er fra Finland lærer norske ord. (13 jun 2018, under Kvensk musikktreff)

Därför är det viktigt att folk i min ålder börjar ta lite initiativ. Särskilt de som faktiskt har kveniska rötter i släkten eller familjen. (27 feb 2023, under en kvensk kurs på Porsängers kvenska språksenter)

Derfor er det viktig at folk på min alder og begynner å ta litt initiativ. Spesielt de som faktisk har kvensk i slekta aller familien. (27 feb 2023, under et kvenskkurs på Porsanger kvenske språksenter)

Här har vi samlat citat sedan 1990!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!