Reidar Mehl

Om vädret är kallt och blött i maj och juni kommer drottningen att ha svårigheter att hålla värmen i boet och att skaffa tillräckligt med mat till sig själv och sin avkomma. Detta kan något minska årets getingproduktion, men ofta är det växelvis lite och mycket getingar annat vart annat år. Det är ofta så att de år det finns många getingdrottningar på våren blir det lite getingar på hösten, och tvärtom. Orsakerna till detta är inte helt förstådda. (15 aug 2006, på Reseradion den 15 augusti)  Dersom været er kaldt og vått i mai og juni vil dronningen ha vanskeligheter med å holde varmen i bolet og å skaffe nok mat til seg og avkommet. Dette kan redusere årets vepseproduksjon noe, men ofte er det avvekslende lite og mye veps annet hvert år. Det er ofte slik at de årene det er mye vepsedronninger om våren blir det lite veps om høsten, og omvendt. Årsakene til dette er ikke helt forstått. (15 aug 2006, i Reiseradioen 15. august) Kultur

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Om (=runt, ifall, försåvitt) vädret är (=befinner sig, vara) kallt (=kyligt) och (=et, samt) blött (=vått) i maj och (=et, samt) juni kommer drottningen att ha (=äga) svårigheter att hålla (=greppa) värmen i boet och (=et, samt) att skaffa (=inhämta, inbringa, anskaffa, frambringa, bringa, uppbringa, införskaffa) tillräckligt (=nog) med (=tillsammans) mat (=måltid, foder, kost, födoämne, bajskorv, föda, livsmedel, krubb, käk) till (=åt, mot) sig själv (=ensam, allena, personligen) och (=et, samt) sin avkomma. (=barn) Detta kan (=har kunskap i) något minska (=komprimera, avta, reducera) årets getingproduktion, men (=ändock, skada) ofta (=vanligtvis) är (=befinner sig, vara) det växelvis lite (=få) och (=et, samt) mycket (=många, väldig, kopiöst, massor, innerligt) getingar annat vart (=var, varthän) annat år. Det är (=befinner sig, vara) ofta (=vanligtvis) så (=odla, plantera) att de (=dom) år det finns många (=flera, mycket, massa, flertal, massor) getingdrottningar på (=ettrig, kungen, villig) våren blir det lite (=få) getingar på (=ettrig, kungen, villig) hösten, och (=et, samt) tvärtom. Orsakerna till (=åt, mot) detta är (=befinner sig, vara) inte (=ej, icke) helt (=fullständigt, fullt, alldeles, fullkomligt) förstådda.

---

Översatt till rövarspråket:  Omom vovädodroretot äror kokalolloltot ocochoh boblolötottot i momajoj ocochoh jojunoni kokomommomeror dodrorotottotnoninongogenon atottot hoha sosvovårorigoghohetoteror atottot hohålollola vovärormomenon i boboetot ocochoh atottot soskokafoffofa totilollolroräcockokloligogtot momedod momatot totilollol sosigog sosjojälolvov ocochoh sosinon avovkokomommoma. Dodetottota kokanon nonågogotot mominonsoskoka åroretotsos gogetotinongogpoprorododukoktotionon, momenon ofoftota äror dodetot voväxoxelolvovisos lolitote ocochoh momycockoketot gogetotinongogaror anonnonatot vovarortot anonnonatot åror. Dodetot äror ofoftota soså atottot dode åror dodetot fofinonnonsos momånongoga gogetotinongogdodrorotottotnoninongogaror popå vovårorenon bobloliror dodetot lolitote gogetotinongogaror popå hohösostotenon, ocochoh totvovärortotomom. Ororsosakokerornona totilollol dodetottota äror inontote hoheloltot foförorsostotådoddoda. (15 aug 2006, på Reseradion den 15 augusti)

Baklänges:  Addåtsröf tleh etni rä atted llit anrekasrO .moträvt hco ,netsöh åp ragniteg etil ted rilb neråv åp ragninttordgniteg agnåm snnif ted rå ed tta ås atfo rä teD .rå tanna trav tanna ragniteg tekcym hco etil sivlexäv ted rä atfo nem ,noitkudorpgniteg sterå aksnim togån nak atteD .ammokva nis hco vläjs gis llit tam dem tgilkcärllit affaks tta hco teob i nemräv allåh tta retehgiråvs ah tta negninttord remmok inuj hco jam i ttölb hco tllak rä terdäv mO. (15 aug 2006, på Reseradion den 15 augusti)

SMS-svenska:

om vädret R kallt & blött i maj & juni kommR drottning1 att ha svårighetR att Hlla vRm1 i boet & att skaffa tillräckligt med mat till sig själv & sin avkomma.Dtta kan något minska årets Gtingproduk10n,m1 ofta R Dt vXLvis liT & mycket Gtingar annat vart annat år.Dt R ofta så att D år Dt finns många Gtingdrottningar på vår1 blir Dt liT Gtingar på höst1,& tvRtom.orsakRna till Dtta R inT hLt förstådda. (15 aug 2006, på Reseradion den 15 augusti)

---

Liknande ordspråk:

Vädret avgör hur många getingar vi får på hösten. Torrt och varmt väder på sommaren kommer att ge fler getingar. (25 jun 2013, forskarna varnar för att det kan bli fler getingar efter sommaren.)

Været avgjør hvor mange veps vi får i høst. Tørt og varmt vær i sommer vil gi mer veps. (25 jun 2013, forskerne advarer mot at det kan bli flere veps etter sommeren.)

Vi har sett många getingdrottningar i arbete, och detta är faktiskt ett tecken på att det kan bli lite getingar senare under sommaren. Väderförhållandena under sommarmånaderna kan påverka storleken på bestånden, men det tyder på att vi kommer att få en sommar utan alltför många stickgetingar. (25 jun 2013, under maj samlade forskarna in observationer av getingar från hela Norge.)

Vi har sett mange vepsedronninger i arbeid, og dette er faktisk et tegn på at det kan bli lite veps utover sommeren. Værforholdene i sommermånedene kan påvirke størrelsen på bestandene, men ting tyder på at vi vil få en sommer uten altfor mye stikkeveps. (25 jun 2013, i løpet av mai, forskerne samlet inn observasjoner av veps fra hele Norge.)

Söt mat och dryck lockar till sig getingar, och om det finns många getingar i närheten, var försiktig. (10 sep 2017, när det är mycket getingar i närheten)

Søt mat og drikkevarer tiltrekker seg vepsen, og dersom det er mye veps i nærheten, vær forsiktig. (10 sep 2017, når det er mye veps i nærheten)

Detta är små smala getingar som ser ut som mycket smala flugor. De har ofta en lång brodd bak som folk ofta är rädda för eftersom den ser ut som den kan sticka, men brodden är till för äggläggning. Här kan det nog vara tiotals oupptäckta arter. (13 aug 2012, när han pratar om parasitiska getingar och möjligheten att upptäcka nya arter.)

Dette er små slanke vepsar som ser ut som veldig slanke fluger. Dei har ofte ein lang brodd bak som folk ofte er redd fordi den ser ut som den kan stikke, men brodden er til egglegging. Her kan det nok vere titals uoppdaga artar. (13 aug 2012, når han snakker om parasittveps og muligheten for å oppdage nye arter.)

Att hitta getingar är lite spekulativt. Det finns många speciella krav som getingarna behöver. Vi hittar dem gärna i torra områden och på sluttningar som vetter mot solen. Här i sandtagen är det perfekt att hitta getingar och bin. (28 jun 2010, forskning i sandtäkten på Nenset i Skien)

Å finne veps er litt utspekulert. Det er veldig mange spesielle krav vepsene trenger. Vi finner de gjerne i tørre områder og i skråninger vendt mot sola. Her i sandtaket er det perfekt å finne veps og bier. (28 jun 2010, under forskning i sandtaket på Nenset i Skien)

Här har vi samlat ordspråk i 13062 dagar!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!