Om du dör är du fullständigt lycklig och din själ lever vidare någonstans. Jag är inte rädd för att dö. Total frid efter döden, att bli någon annan, det är det bästa hoppet jag har.
Ditt liv, hur du lever det, hur länge du levt det, etcetera, påverkar både vad du har lärt dig och vad du lär dig just nu. Vi lever kanske inte alltid som vi lär. Men vi kan vara säkra på att "vi lär som vi lever", och att hjärnans utveckling påverkas både av hur det varit och hur det är.
Om jag lever om tio år kan jag säga att det funkade, men det vet jag inte nu. Helvetesfuckingbajscancer. Jag lever sekund för sekund. Men det jag vet är att jag har varit i helvetet och kommit ut på andra sidan och att jag går igenom detta för 50 procents chans att inte få återfall. Det är ändå 50 procent.