Kristine Jonas

Vi behöver inte rädda finska, vi behöver rädda karelska. Och därför behöver det finska språket inte bli likställt med det karelska språket i Norge. (5 aug 2022, i en debatt om jämlikhet mellan finska och tornedalsfinska som minoritetsspråk.)  Vi trenger ikke å redde finsk, vi trenger å redde kvensk. Og derfor trenger ikke det finske språket å bli likestilt med det kvenske språket i Norge. (5 aug 2022, i en debatt om likestilling av finsk og kvensk som minoritetsspråk.") Kvensk

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Vi behöver inte (=ej, icke) rädda (=bevara, befria, undsätta) finska, vi behöver rädda (=bevara, befria, undsätta) karelska. Och (=et, samt) därför (=följaktligen, således) behöver det finska språket inte (=ej, icke) bli (=bliva) likställt med (=tillsammans) det karelska språket i Norge.

---

Översatt till rövarspråket:  Vovi bobehohövoveror inontote rorädoddoda fofinonsoskoka, vovi bobehohövoveror rorädoddoda kokarorelolsoskoka. Ocochoh dodärorfoföror bobehohövoveror dodetot fofinonsoskoka sospoproråkoketot inontote bobloli lolikoksostotälolloltot momedod dodetot kokarorelolsoskoka sospoproråkoketot i Nonororgoge. (5 aug 2022, i en debatt om jämlikhet mellan finska och tornedalsfinska som minoritetsspråk.)

Baklänges:  EgroN i tekårps akslerak ted dem tllätskil ilb etni tekårps aksnif ted revöheb röfräd hcO .akslerak addär revöheb iv ,aksnif addär etni revöheb iV. (5 aug 2022, i en debatt om jämlikhet mellan finska och tornedalsfinska som minoritetsspråk.)

SMS-svenska:

vi BhövR inT rädda finska,vi BhövR rädda karLska.& dRför BhövR Dt finska språket inT bli lixtällt med Dt karLska språket i norG. (5 aug 2022, i en debatt om jämlikhet mellan finska och tornedalsfinska som minoritetsspråk.)

---

Liknande ordspråk:

Finska har i praktiken varit ett minoritetsspråk i Norge i över 300 år, och är grundspråket för det karelska. Utan det finska skriftspråket hade den karelska kulturen knappast klarat att överleva som den har gjort. (2 maj 2022, under diskussion om finsk språkhistoria)

Finsk har i praktisk vært minoritetsspråk i Norge i over 300 år, og er grunnspråket til det kvenske. Uten det finske skriftspråket ville den kvenske kulturen neppe ha klart å overleve slik den har gjort. (2 maj 2022, under diskusjon om finsk språkhistorie)

Det karelska språket är hotat, vad bör göras för att rädda språket och den karelska kulturen? – Det viktigaste är att hitta sätt att använda språket på, till exempel att det skrivs på det, att texter publiceras. Och i dag med möjligheterna att använda elektroniska lösningar, är det kanske ännu lättare att få till detta. (16 mar 2018, möte med Alta Kvenförening och Norska Kvenernas Förbund (NKF), 16 mars)

Det kvenske språket er truet, hva burde gjøres for å redde språket og den kvenske kulturen? – Det viktigste er å finne måter å bruke språket på, for eksempel at det skrives på det, at det utgis tekster. Og i dag med mulighetene til å bruke elektroniske løsninger, er det kanskje ennå lettere til å få til dette. (16 mar 2018, under møtet med Alta Kvenforening og Norske Kveners Forbund (NKF), 16. mars)

Ja! De finsktalande har i stor grad varit med och bygga det vi har nu. Vi behöver det karelska–finska för att få bättre kontakt med vår identitet och framtida möjligheter med Finland och andra finsktalande områden. Vi har för lite handelsförbindelser med Finland trots att vi är grannar och har stor historisk anknytning. Det är viktigt att återuppliva de karelska–finska möjligheterna. (26 jun 2019, under intervju om språkcaféet och föreningen)

Ja! De finsktalende har i stor grad vært med på å bygge det vi har nå. Vi trenger det kvensk–finske for å få bedre kontakt med vår identitet og fremtidige muligheter med Finland og andre finsktalende områder. Vi har for lite handelsforbindelser med Finland på tross av at vi er naboer og har stor historisk tilknytning. Det er viktig å gjenopplive de kvensk–finske mulighetene. (26 jun 2019, under intervju om språkkaféet og foreningen)

Det är mycket viktigt att små barn i den karelska miljön får tillägna sig det karelska språket som ett av sina första språk, cirka samtidigt som de tillägnar sig norska. Att barnen får presenteras för barnlitteratur på karelska är en mycket bra faktor för att hjälpa dem att få in språket tidigt. Förskolebarn kan självklart inte läsa själva, men denna bok är mycket lämplig för högläsning. (30 mar 2021, när han understryker betydelsen av karelska barnböcker för språkundervisning)

Det er veldig viktig at små barn i det kvenske miljøet får tilegne seg kvensk språk som ett av sine første språk, cirka samtidig som de tilegner seg norsk. Det at barna får presentert barnelitteratur på kvensk er en veldig god faktor for å hjelpe de med å få inn språket tidlig. Barnehagebarn kan selvfølgelig ikke lese selv, men denne boka egner seg svært godt for høytlesing. (30 mar 2021, når han understreker betydningen av kvenske barnebøker for språkopplæring)

På finska kallar vi kvänska för "peräpohjolais murre" (nordösterbottniska dialekten). Det är inte ett eget språk, men grunden för språket är finska. Människorna som talar språket är finsktalande och i Finland finns det ju också många olika dialekter. Därför är inte det kvänska språket något urfolksspråk. (30 jul 2009, i artikeln om kvénernas status som urfolk)

På finsk kaller vi kvensk for "peräpohjolais murre" (nord-österbotnisk dialekt). Det er ikke et eget språk, men grunnlaget for språket er finsk. Menneskene som snakker språket er finsktalende og i Finland finnes det jo også mange forskjellige dialekter. Derfor er ikke det kvenske språket noe urfolksspråk. (30 jul 2009, i artikkelen om kvenenes status som urfolk)

Det är julafton om 78 dagar!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!