Arne Rune Gjelsvik

Det handlar om att alla ska förstå varandra, och det är ju inte alla som kan samiska. När man pratar till en församling och blir lyssnad på, så bör man ju tala ett språk som alla förstår. Jag förstår till exempel inte samiska, så då bör man tala på norska. (19 okt 2012, i en artikel om Framstegspartiets språkpolitik)  Dette handler om at alle skal forstå hverandre, og det er jo ikke alle som kan samisk. Når man snakker til en forsamling og blir lyttet til, så bør man jo snakke et språk som alle forstår. Jeg forstår for eksempel ikke samisk, så da bør man snakke på norsk. (19 okt 2012, i en artikkel om Fremskrittspartiets språkpolitikk) Sameland

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Det handlar (=köper) om (=runt, ifall, försåvitt) att alla (=varje, samtliga) ska (=skall) förstå (=uppfatta, inse, fatta, begripa, haja) varandra, och (=et, samt) det är (=befinner sig, vara) ju inte (=ej, icke) alla (=varje, samtliga) som (=såsom) kan (=har kunskap i) samiska. När man (=idiot, kille, karl) pratar till (=åt, mot) en (=någon) församling (=socken) och (=et, samt) blir lyssnad på, (=ettrig, kungen, villig) så (=odla, plantera) bör man (=idiot, kille, karl) ju tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) ett språk (=tungomål) som (=såsom) alla (=varje, samtliga) förstår. Jag förstår till (=åt, mot) exempel inte (=ej, icke) samiska, så (=odla, plantera) då (=emedan, förr) bör man (=idiot, kille, karl) tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) på (=ettrig, kungen, villig) norska.

---

Översatt till rövarspråket:  Dodetot hohanondodlolaror omom atottot alollola soskoka foförorsostotå vovaroranondodrora, ocochoh dodetot äror joju inontote alollola sosomom kokanon sosamomisoskoka. Nonäror momanon poproratotaror totilollol enon foförorsosamomlolinongog ocochoh bobloliror lolysossosnonadod popå, soså boböror momanon joju totalola etottot sospoproråkok sosomom alollola foförorsostotåror. Jojagog foförorsostotåror totilollol exoxemompopelol inontote sosamomisoskoka, soså dodå boböror momanon totalola popå nonororsoskoka. (19 okt 2012, i en artikel om Framstegspartiets språkpolitik)

Baklänges:  Aksron åp alat nam röb åd ås ,aksimas etni lepmexe llit råtsröf gaJ .råtsröf alla mos kårps tte alat uj nam röb ås ,åp danssyl rilb hco gnilmasröf ne llit ratarp nam räN .aksimas nak mos alla etni uj rä ted hco ,ardnarav åtsröf aks alla tta mo raldnah teD. (19 okt 2012, i en artikel om Framstegspartiets språkpolitik)

SMS-svenska:

Dt handlar om att alla ska förstå varandra,& Dt R ju inT alla som kan samiska.nR man pratar till 1 församling & blir lyssnad på,så bör man ju tala ett språk som alla förstår.jag förstår till XMpL inT samiska,så då bör man tala på norska. (19 okt 2012, i en artikel om Framstegspartiets språkpolitik)

---

Liknande ordspråk:

Det var en märkbar dag i samisk rättshistoria när samiska för första gången användes som förhandlingsspråk i domstolen. Detta var möjligt eftersom alla parter behärskar samiska. Det är näraliggande att hänvisa till ett princip som vi måste hålla högt i denna sammanhang: Vår rättssäkerhet. Att tala samma språk ger trygghet om att alla parter förstår och blir förstådda. Här har Indre Finnmark tingsrätt gjort ett föredömligt arbete med att anpassa för användningen av samiska. (23 jun 2014, under ett inlägg under 10-årsjubileet för Inre Finnmark tingsrätt.)

Det var en merkedag i samisk rettshistorie da samisk for første gang ble benyttet som forhandlingsspråk i retten. Dette var mulig fordi alle partene behersket samisk. Det er nærliggende å vise til et prinsipp som vi må holde høyt i denne sammenhengen: Vår rettssikkerhet. Å snakke samme språk gir trygghet om at alle parter forstår og blir forstått. Her har Indre Finnmark tingrett gjort et forbilledlig arbeid med å tilrettelegge for bruken av samisk. (23 jun 2014, under et innlegg under 10 års jubileet for Indre Finnmark tingrett.)

Det är tankarna som styr våra känslor. Negativt självfokus gör att vi blir mycket självtvivelande när det gäller att tala samiska – och negativa tankar leder till rädsla för att göra oss till åtlöje. Då vågar vi inte tala samiska. Vi förväntar oss att en katastrof kommer att inträffa om vi talar. Vi har alla en känslomässig bagage. De passiva samisktalande är rädda för att tala fel – man tror att när man talar samiska, så måste allt vara perfekt. Men det må det absolut inte. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Det er tankene som styrer følelsene våre. Negativt selvfokus gjør at vi blir veldig selvkritiske i forhold til det å snakke samisk – og negative tanker fører til redsel for å dumme oss ut. Da tør vi ikke snakke samisk. Vi forventer at det kommer til å skje en katastrofe dersom vi snakker. Vi har alle en følelsesmessig ballast i oss. De passive samiskspråklige er redde for å snakke feil – man tror at når man snakker samisk, så må alt være perfekt. Men det må det slettes ikke. (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.)

Jag är mycket upptagen av att när vi ska formulera våra mål och visioner för det samiska samhället, så måste vi tala ett språk som alla förstår. (18 apr 2013, till NRK)

Jeg er veldig opptatt av at når vi skal formulere våre mål og visjoner for det samiske samfunnet, så må vi snakke et språk som alle forstår. (18 apr 2013, til NRK)

Samiska är ett hjärtaspråk. Och om man har dåliga erfarenheter kring att ha försökt att tala samiska, som att ha blivit rättad eller kritiserad för att tala fel, så sitter det ganska hårt. Det gör att man inte vågar tala samiska. Men utlänningar slipper denna "känslomässiga bagage", och därför är det lättare för dem att börja tala samiska. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Samisk er et hjertespråk. Og hvis man har dårlige erfaringer omkring det å ha forsøkt å snakke samisk, slik som å ha blitt rettet på eller kritisert for å snakke feil, så sitter det ganske hardt. Det gjør at man ikke tør å snakke samisk. Men utlendinger slipper denne «følelses-ballasten», og derfor er det lettere for dem å begynne å snakke samisk. (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.)

Det står där som ett tecken på assimilation, att alla ska vara lika. På det sättet så böjde den generationen sig i kampen. Jag minns från barndomsåren i Reppvåg. Det fanns samiska barn, mig själv med karelsk bakgrund och etniskt norska. Jag minns de samiska barnen inte fick lov att använda sitt språk. Jag minns de samiska barnen inte fick lov att tala samiska under rasten. (24 dec 2019, i en artikel till Vårt Land)

Det står der som et merke på assimilering, at alle skal være like. På den måten så bøyde den generasjonen seg i kampen. Jeg husker fra barneårene i Reppvåg. Det var samiske barn, meg selv av kvensk bakgrunn og etnisk norske. Jeg husker de samiske barna ikke fikk lov til å bruke språket sitt. Jeg husker de samiske barna ikke fikk lov til å snakke samisk i friminuttet. (24 dec 2019, i en artikkel til Vårt Land)

Här har vi samlat ordstäv och talesätt i 35 år!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!