Lotta Lundgren

När maten är dyr slänger man den inte. I dag slänger vi mellan enfjärdedel och en tredjedel av all mat vi handlar. I USA lägger hushållen ännumindre pengar på mat än vi gör i Sverige – nio procent av inkomsten – och där slängs hälften av all mat. Detär mer än vad hela Afrika äter! (17 feb 2013, när hon gästade Agenda) Agenda

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

När maten är (=befinner sig, vara) dyr (=kostnadskrävande, kostsam, kostbar) slänger man (=idiot, kille, karl) den inte. (=ej, icke) I dag slänger vi mellan enfjärdedel och (=et, samt) en (=någon) tredjedel av (=avbruten, från, bruten) all (=slut) mat (=måltid, foder, kost, födoämne, bajskorv, föda, livsmedel, krubb, käk) vi handlar. (=köper) I USA lägger hushållen ännumindre pengar (=medel, mynt, deg, stålar, kosing) på (=ettrig, kungen, villig) mat (=måltid, foder, kost, födoämne, bajskorv, föda, livsmedel, krubb, käk) än vi gör (=utför) i Sverige – nio procent av (=avbruten, från, bruten) inkomsten – och (=et, samt) där slängs hälften av (=avbruten, från, bruten) all (=slut) mat. (=måltid, foder, kost, födoämne, bajskorv, föda, livsmedel, krubb, käk) Detär mer än vad (=hur sa) hela (=alltsammans, läka) Afrika äter!

---

Översatt till rövarspråket:  Nonäror momatotenon äror dodyror soslolänongogeror momanon dodenon inontote. I dodagog soslolänongogeror vovi momelollolanon enonfofjojärordodedodelol ocochoh enon totroredodjojedodelol avov alollol momatot vovi hohanondodlolaror. I USosA lolägoggogeror hohusoshohålollolenon änonnonumominondodrore popenongogaror popå momatot änon vovi gogöror i Sosvoverorigoge – nonio poprorococenontot avov inonkokomomsostotenon – ocochoh dodäror soslolänongogsos hohälolfoftotenon avov alollol momatot. Dodetotäror momeror änon vovadod hohelola Afofrorikoka ätoteror! (17 feb 2013, när hon gästade Agenda)

Baklänges:  Retä akirfA aleh dav nä rem räteD .tam lla va netfläh sgnäls räd hco – netsmokni va tnecorp oin – egirevS i rög iv nä tam åp ragnep erdnimunnä nellåhsuh reggäl ASU I .raldnah iv tam lla va ledejdert ne hco lededräjfne nallem iv regnäls gad I .etni ned nam regnäls ryd rä netam räN! (17 feb 2013, när hon gästade Agenda)

SMS-svenska:

nR mat1 R dyr slNGr man d1 inT.i dag slNGr vi mLan 1fjRDDl & 1 3djeDl av all mat vi handlar.i usa lägGr husHll1 Nnumindre p1gar på mat N vi gör i svRiG – 9 proc1t av inkomst1 – & dR slNgs hälft1 av all mat.DtR mR N vad hLa afrika ätR! (17 feb 2013, när hon gästade Agenda)

---

Liknande ordspråk:

När du slänger mat som du hade kunnat att äta har du belastat miljön hela vägen från odling, bearbetning, transport och förvaring. Det är ett enormt slöseri av jordens resurser. Du har dessutom betalat för maten, så du kastar också pengar när du kastar mat. (28 mar 2023, kommentar om de negativa konsekvenserna av matsvinn.)

Att folk slänger skräp inne i stan kan man nog få bättre kontroll på. Men det upplever inte jag som ett jättestort problem och vi måste se när personen slänger skräpet. En ordningsbot är en lagakraftvunnen dom så vi kan inte skriva ut det om vi inte är hundra säkra. (28 mar 2018, när han pratar om nedskräpning i stan)

Det är ju fruktansvärt. Skulle alla leva med den standarden i hela världen så skulle inte planeten räcka till speciellt länge. Vi ser ju behoven och vi ser att det är folk som går hungriga och så slänger man maten. (30 maj 2017, när Fredrik pratade om matsvinnet inom EU och i Sverige.)

Nya plockanalyser som vi gjort under hösten visar att ungefär hälften av de åtta kilo textilier som vi slänger i soppåsen är hela och skulle kunna återanvändas. (3 jan 2016, när hon presenterar resultaten från plockanalyserna.)

Många av våra återvinningssystem så som pantsystemet, är gjorda för hemmakonsumtion. På stan slänger vi inte saker där vi bör. Vi blir lata konsumenter och slänger till exempel plastflaskor i papperskorgen, och då blir det inte återvunnet på rätt sätt. (29 maj 2018, nyhetsartikeln om hur svenskar missköter återvinningssystemen i storstäder.)

Här har vi samlat citat sedan 1990!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!