Ella Marie Hætta Isaksen

Även efter tiden i grundskolan har jag blivit knuffad mot väggen och frågats varför jag måste tala samiska och om jag tycker att det är lämpligt att tala i offentligheten. (9 feb 2019, i en intervju med NRK)  Selv etter tiden i grunnskolen, er jeg blitt dyttet mot veggen og spurt hvorfor jeg må snakke samisk og om jeg mener det egner seg å snakke i offentligheten. (9 feb 2019, i en intervju med NRK) Kultur

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Även (=också) efter tiden i grundskolan har jag blivit knuffad mot (=till) väggen och (=et, samt) frågats varför jag måste (=plikt, tvungen) tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) samiska och (=et, samt) om (=runt, ifall, försåvitt) jag tycker (=anser) att det är (=befinner sig, vara) lämpligt (=passande) att tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) i offentligheten.

---

Översatt till rövarspråket:  Ävovenon efoftoteror totidodenon i gogrorunondodsoskokololanon hoharor jojagog boblolivovitot koknonufoffofadod momotot vovägoggogenon ocochoh fofrorågogatotsos vovarorfoföror jojagog momåsostote totalola sosamomisoskoka ocochoh omom jojagog totycockokeror atottot dodetot äror lolämompoploligogtot atottot totalola i ofoffofenontotloligoghohetotenon. (9 feb 2019, i en intervju med NRK)

Baklänges:  Netehgiltneffo i alat tta tgilpmäl rä ted tta rekcyt gaj mo hco aksimas alat etsåm gaj röfrav stagårf hco neggäv tom daffunk tivilb gaj rah naloksdnurg i nedit retfe nevÄ. (9 feb 2019, i en intervju med NRK)

SMS-svenska:

Äv1 FtR tid1 i grundskolan har jag blivit knuffad mot vägg1 & frågats varför jag måsT tala samiska & om jag tyckR att Dt R lämpligt att tala i off1tlighet1. (9 feb 2019, i en intervju med NRK)

---

Liknande ordspråk:

Samiska är ett hjärtaspråk. Och om man har dåliga erfarenheter kring att ha försökt att tala samiska, som att ha blivit rättad eller kritiserad för att tala fel, så sitter det ganska hårt. Det gör att man inte vågar tala samiska. Men utlänningar slipper denna "känslomässiga bagage", och därför är det lättare för dem att börja tala samiska. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Samisk er et hjertespråk. Og hvis man har dårlige erfaringer omkring det å ha forsøkt å snakke samisk, slik som å ha blitt rettet på eller kritisert for å snakke feil, så sitter det ganske hardt. Det gjør at man ikke tør å snakke samisk. Men utlendinger slipper denne «følelses-ballasten», og derfor er det lettere for dem å begynne å snakke samisk. (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.)

Det är tankarna som styr våra känslor. Negativt självfokus gör att vi blir mycket självtvivelande när det gäller att tala samiska – och negativa tankar leder till rädsla för att göra oss till åtlöje. Då vågar vi inte tala samiska. Vi förväntar oss att en katastrof kommer att inträffa om vi talar. Vi har alla en känslomässig bagage. De passiva samisktalande är rädda för att tala fel – man tror att när man talar samiska, så måste allt vara perfekt. Men det må det absolut inte. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Det er tankene som styrer følelsene våre. Negativt selvfokus gjør at vi blir veldig selvkritiske i forhold til det å snakke samisk – og negative tanker fører til redsel for å dumme oss ut. Da tør vi ikke snakke samisk. Vi forventer at det kommer til å skje en katastrofe dersom vi snakker. Vi har alle en følelsesmessig ballast i oss. De passive samiskspråklige er redde for å snakke feil – man tror at når man snakker samisk, så må alt være perfekt. Men det må det slettes ikke. (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.)

Tala fritt kan man ju göra överallt, men att höra intressanta människor tala länge och obehindrat tycker jag var en bristvara i den norska offentligheten. Så mitt eget projekt handlar mycket mer om idéer, erfarenheter och kunskap än yttrandefrihet. (19 mar 2025, i en artikel om poddares påverkan på politiska val)

Snakke fritt kan man jo gjøre overalt, men å høre interessante folk snakke lenge og uavbrutt synes jeg var en mangelvare i norsk offentlighet. Så mitt eget prosjekt handler mye mer om ideer, erfaring og kunnskap enn ytringsfrihet. (19 mar 2025, i en artikkel om podkasters påvirkning på politiske valg)

Jag som inte är så duktig på att tala samiska, så är det väldigt viktigt att jag får plats att tala samiska. I Kautokeino har jag lärt mig mycket om samiska, men i Tromsø är det väldigt svårt, eftersom jag upplever Tromsø som en väldigt norsk kommun. Det hade varit väldigt bra om det hade varit lättare att tala samiska i Tromsø. (27 okt 2011, när han pratar om svårigheterna att tala samiska i Tromsø och önskan om mer tvåspråkighet.)

Jeg som ikke er så flink å snakke samisk, så er det veldig viktig at jeg får plass til å snakke samisk. I Kautokeino har jeg lært masse om samisk, men i Tromsø er det veldig vanskelig, fordi jeg opplever Tromsø som veldig norsk kommune. Det hadde vært veldig bra hvis det hadde vært lettere å snakke samisk i Tromsø. (27 okt 2011, når han snakker om vanskelighetene med å snakke samisk i Tromsø og ønsket om mer tospråklighet.)

Det finns för osäkra platser någonstans, och det är något vi måste kunna tala om. Och ja, jag tror också att det betyder något hur man pratar om saker. Som politiker måste vi alltid sträva efter att tala ordentligt om allt. Men vi måste också kunna tala om den verklighet som många upplever. (7 jun 2025, i artikeln)

Der er for utrygt nogle steder, og det er vi nødt til at kunne snakke om. Og ja, så tror jeg da også, at det betyder noget, hvordan man taler om tingene på. Som politikere skal vi altid bestræbe os på at tale ordentligt om alt. Men vi skal også kunne tale om den virkelighed, mange oplever. (7 jun 2025, i artiklen)

Här har vi samlat ordspråk i 13058 dagar!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!