Jane Juuso

Det är tankarna som styr våra känslor. Negativt självfokus gör att vi blir mycket självtvivelande när det gäller att tala samiska – och negativa tankar leder till rädsla för att göra oss till åtlöje. Då vågar vi inte tala samiska. Vi förväntar oss att en katastrof kommer att inträffa om vi talar. Vi har alla en känslomässig bagage. De passiva samisktalande är rädda för att tala fel – man tror att när man talar samiska, så måste allt vara perfekt. Men det må det absolut inte. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)  Det er tankene som styrer følelsene våre. Negativt selvfokus gjør at vi blir veldig selvkritiske i forhold til det å snakke samisk – og negative tanker fører til redsel for å dumme oss ut. Da tør vi ikke snakke samisk. Vi forventer at det kommer til å skje en katastrofe dersom vi snakker. Vi har alle en følelsesmessig ballast i oss. De passive samiskspråklige er redde for å snakke feil – man tror at når man snakker samisk, så må alt være perfekt. Men det må det slettes ikke. (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.) Sápmi

---

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Det är (=befinner sig, vara) tankarna som (=såsom) styr våra känslor. (=emotioner) Negativt (=icke-bra) självfokus gör (=utför) att vi blir mycket (=många, väldig, kopiöst, massor, innerligt) självtvivelande när det gäller att tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) samiska – och (=et, samt) negativa tankar leder till (=åt, mot) rädsla (=frukta, skräck, bävan, fruktan, farhåga, ängslan) för (=ty, förut, stäv) att göra (=handla, företa, syssla, skapa, tillverka, utföra, uträtta) oss till (=åt, mot) åtlöje. (=hån, löje) Då (=emedan, förr) vågar vi inte (=ej, icke) tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) samiska. Vi förväntar oss att en (=någon) katastrof kommer att inträffa (=förekomma, infalla, hända, ske) om (=runt, ifall, försåvitt) vi talar. Vi har alla (=varje, samtliga) en (=någon) känslomässig (=känslosam, lättrörd, emotionell) bagage. (=väska, packning, resgods) De (=dom) passiva samisktalande är (=befinner sig, vara) rädda (=bevara, befria, undsätta) för (=ty, förut, stäv) att tala (=låta, språka, säga, konversera, snacka, orera, yttra, prata) fel (=brist) – man (=idiot, kille, karl) tror (=antagande, förmoda) att när man (=idiot, kille, karl) talar samiska, så (=odla, plantera) måste (=plikt, tvungen) allt (=allting, alltsammans) vara (=finnas till, befinna sig, finnas, produkt, är) perfekt. (=fullgod, idealisk, fulländning, fullkomlig, utmärkt, felfri, klockren, fulländad) Men (=ändock, skada) det må det absolut (=otvetydig, fullkomlig, exakt, fullkomligt, total, ovillkorlig, alldeles, ovillkorligen, säkert, tvärsäkert, otvivelaktigt, definitivt, definitiv, självklart, verkligen) inte. (=ej, icke)

---

Översatt till rövarspråket:  Dodetot äror totanonkokarornona sosomom sostotyror vovårora kokänonsosloloror. Nonegogatotivovtot sosjojälolvovfofokokusos gogöror atottot vovi bobloliror momycockoketot sosjojälolvovtotvovivovelolanondode nonäror dodetot gogälolloleror atottot totalola sosamomisoskoka – ocochoh nonegogatotivova totanonkokaror loledoderor totilollol rorädodsoslola foföror atottot gogörora osossos totilollol åtotlolöjoje. Dodå vovågogaror vovi inontote totalola sosamomisoskoka. Vovi foförorvovänontotaror osossos atottot enon kokatotasostotrorofof kokomommomeror atottot inontotroräfoffofa omom vovi totalolaror. Vovi hoharor alollola enon kokänonsoslolomomäsossosigog bobagogagoge. Dode popasossosivova sosamomisoskoktotalolanondode äror rorädoddoda foföror atottot totalola fofelol – momanon totrororor atottot nonäror momanon totalolaror sosamomisoskoka, soså momåsostote alolloltot vovarora poperorfofekoktot. Momenon dodetot momå dodetot abobsosololutot inontote. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Baklänges:  Etni tulosba ted åm ted neM .tkefrep arav tlla etsåm ås ,aksimas ralat nam rän tta rort nam – lef alat tta röf addär rä ednalatksimas avissap eD .egagab gissämolsnäk ne alla rah iV .ralat iv mo affärtni tta remmok fortsatak ne tta sso ratnävröf iV .aksimas alat etni iv ragåv åD .ejöltå llit sso arög tta röf alsdär llit redel raknat avitagen hco – aksimas alat tta relläg ted rän ednalevivtvläjs tekcym rilb iv tta rög sukofvläjs tvitageN .rolsnäk aråv ryts mos anraknat rä teD. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

SMS-svenska:

Dt R tankarna som styr våra kNslor.negativt självfoQs gör att vi blir mycket självtvivLanD nR Dt gällR att tala samiska – & negativa tankar leDr till rädsla för att göra oss till åtlöje.då vågar vi inT tala samiska.vi förvNtar oss att 1 katastrof kommR att inträffa om vi talar.vi har alla 1 kNslomässig bagaG.D passiva samisktalanD R rädda för att tala fL – man tror att nR man talar samiska,så måsT allt vara Prfekt.m1 Dt må Dt ab¤ut inT. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

---

Liknande ordspråk:

Samiska är ett hjärtaspråk. Och om man har dåliga erfarenheter kring att ha försökt att tala samiska, som att ha blivit rättad eller kritiserad för att tala fel, så sitter det ganska hårt. Det gör att man inte vågar tala samiska. Men utlänningar slipper denna "känslomässiga bagage", och därför är det lättare för dem att börja tala samiska. (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Samisk er et hjertespråk. Og hvis man har dårlige erfaringer omkring det å ha forsøkt å snakke samisk, slik som å ha blitt rettet på eller kritisert for å snakke feil, så sitter det ganske hardt. Det gjør at man ikke tør å snakke samisk. Men utlendinger slipper denne «følelses-ballasten», og derfor er det lettere for dem å begynne å snakke samisk. (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.)

Varje dag finns det barn som har rätt till samiska undervisning som inte får det, varje dag finns det en "áhkku" (nordsamiska för farmor) eller en "áddjá" (nordsamiska för farfar) som inte får tala samiska när de tar kontakt med läkaren eller sjukhuset. Varje dag finns det någon som ringer och talar samiska eller försöker tala samiska i den kommun de bor i och inte blir besvarad på samiska som de har rätt till. (20 nov 2012, i samband med sametingets förslag om att lägga ner det samiska förvaltningsområdet.)

Hver dag er det barn som har rett til samiskundervisning som ikke får det, hver dag er det en "áhkku" (samisk for bestemor) eller en "áddjá" (samisk for bestefar) som ikke får snakke samisk når de tar kontakt med legen eller sykehuset. Hver dag er det noen som ringer og snakker samisk eller prøver å snakke samisk i den kommunen de bor i og ikke blir besvart på samisk slik de har rett til. (20 nov 2012, i forbindelse med forslaget fra sametingsrådet om å legge ned samisk forvaltningsområde.)

Och vad lägger man i "att kunna samiska" egentligen? Hur mycket samiska menas det att man ska kunna tala, innan man kan säga att man kan samiska? Är det perfekt samiska det är tal om, eller handlar det om att behärska det? Och jag ser att det här handlar om att klara av att lära sig samiska på ett år – innan nästa sametingval. Då måste jag fråga – hur mycket samiska klarar en icke-samisktalande att lära sig på ett år? (1 jul 2012, i debatten om den nästa sametingspresidentens språkkunskaper.)

Og hva legger man i «å kunne samisk» egentlig? Hvor mye samisk er det meningen at man skal kunne snakke, før man kan si at man kan samisk? Er det perfekt samisk det er snakk om, eller er det snakk om å beherske det? Og jeg ser at det her er snakk om å klare å lære samisk på étt år – innen neste sametingsvalg. Da må jeg spørre – hvor mye samisk klarer en ikke-samisktalende å lære på étt år? (1 jul 2012, i debatten om den neste sametingspresidentens språkkunnskaper.)

Språket är mycket viktigt för att bevara den samiska identiteten. Inte att det är ett krav att tala samiska bra för att man ska kunna kalla sig same, men de som talar samiska måste kunna känna att det är något de kan använda i vardagen. (15 feb 2011, i statusrapporten för Handlingsplan för samiska språk, som Regeringen lade fram förra veckan.)

Språket er veldig viktig for ivaretakelse av den samiske identiteten. Ikke det at det er et krav å snakke samisk godt for at man skal kunne kalle seg for same, men de som snakker samisk må kunne føle at det er noe de kan bruke i hverdagen. (15 feb 2011, i statusrapporten for Handlingsplan for samiske språk, som Regjeringen la fram sist uke.)

Jag kan ju tala svenska. Det är inte det. Men finns det någon som talar samiska, så talar jag helst samiska. Och så är det ju så trevligt att använda det som är mitt hjärtaspråk. (17 jul 2019, i artikeln om pitesamiskt språk och dess hotade situation.)

Jeg kan jo snakke svensk. Det er ikke det. Men finnes det noen som snakker samisk, så snakker jeg helst samisk. Og så er det jo så trivelig å bruke det som er mitt hjertespråk. (17 jul 2019, i artikkelen om pitesamisk språk og dens utryddelsestruende situasjon.)

Barnslighet är både skattebefriat och gratis!

Vad är ordspråk?
Hur funkar det?
Vanliga frågor
Om samlingen
Ordspråkshjältar
Hjälp till!